Vastrahult's Blog

Igår lämnade jag stockholm 13:20. Innan jag lämnade huvudstaden gjorde jag och syster lite shopping.

• ett vackert hårband som tillför lite flärd i min vardag
• ett chockrosa hårspänne som även det ger lite mer glamour i vardagen
• ett par jeanstights till. skönt, nu kan jag kasta (eller i allafall lägga undan) mina två jeans som visade mer än dom dolde.
• 2 fina kattmasker åt Lo för att kunna vara like glamorös som sin mor.
• Ola fick inget annat än mig, vilket han uppskattade.

Det var fint att komma hem, första delen av resan satt jag ensam och läste. Andra delen satt jag med mina fina svärföräldrar och pratade om allvarliga saker. Det är fint att få chans att göra det.
När vi kom till Hultan så möttes jag av en överlycklig liten dotter som saknat sin mamma. Åh vilka underbara kramar jag fick. Älskade dotter. Hemma fick jag äran att söva det lite underverket och det gick som på ett kick, ganska precis 5 minuter efter sista boken sov hon. Jag gick ner och satt mig vid datorn, då kommer underbara Ola in med goda ostar, kex och julmust. Vilken överraskning.
Vi mös i soffan och kollade på Funnypeople. Mycket bra film som jag förövrigt redan sett dagen innan men den var lika bra igår.

Jag älskar mig familj och det är så härligt att känna att vi är på rätt väg, att vi 2½ år efter att Lo kom äntligen börjar hitta våra platser, äntligen hittat tillbaka till varandra. Denna kärlek. Det är underbart.

Den som säger att det inte tär på ett förhållande att skaffa barn ljuger så in i helvette. Det är en jävla resa.

Jag må vara lite dramatisk ibland och göra denna separationsångest till något enormt, men hur ofta är jag dramaqueen. inte alls ofta. väldigt sällan om du frågar mig. sen är jag ju inte så dramatisk nu heller. men för att vara dramatisk så väldigt sällan så är jag väldigt dramatisk.

så det här med att jag känner att jag hamnar utanför vänkretsen nere i småland ibland kanske inte är så jävla farligt eller konstigt. nya tjejen i stan som förväntar sig att få hänga med titt som tätt, men som aldrig sagt att hon förväntar sig det kanske helt enkelt får skylla sig själv, sluta tycka så jävla synd om sig själv och helt enkelt hålla fast vid det hon har bestämt sig för. det är ju inte så jävla svårt egentligen. det svåraste är väl när ensamheten och rastlösheten blir för ohanterbar.  kanske att telefonen lyfts och jag ringer ett samtal men det borde jag inte göra.ty jag har bestämt mig för att göra mitt bästa för att må så bra som möjligt hädanefter.

från och med nu kommer dramaqueen beata att vara sig själv, skita i blickar och spontandansa när fan hon vill.

när allt kommer omkring så är det kanske inte just spontandansen som är det stora i just detta, men ni kan från och med nu vara förberedd. inte ge mig några som helst blickar utan bara dansa med.

(att sitta ensam i en lägenhet i västertorp kan tydligen få en att ordbajsa rätt mycket utan någon som helst röd tråd, men det är ju för att jag är så dramatisk just nu och inte har bloggar på över några veckor, så jag har all rätt att använda allt bloggutrymme just nu.)

i morgon åker jag hem, men först en sväng in i affärer för att hitta födelsedagspresent till lillminisysteryster som fyllt 15, kanske ett par till jeansbyxor modell tights.  men vi hörs väl om några veckor igen, när jag har behovet att ordbajsa.

The lovely ladies

Är i Sthlm. Underbara Sthlm. Träffar underbar vänner och firar finaste Stina. Vi är kreativa och ger henne ett hemmagjort halsband, armband och en uppsättning med kylskåpsmagneter. Den bästa presenten någonsin. Motiven på dessa gåvor var alla vi fina! Mycket trevlig kväll med singstar och hattar. Fan vad jag känner mig bekväm med att styla i ordning mig för dessa fester. Det måste ju betyda att det är på tok för lite glamour i mitt liv. Så, hädanefter jag ska locka mitt hår på morgonen och sminka mig och gärna ha en piffig huvudbonad.
Möten av dessa slag får mig dock väldigt sentimental, när vi gick igår var det nära till tårar. Usch. Jag saknar dessa fina underbara damer. Det får mig att undra vad fan det är jag gör nere i småland. I dessa underbara damers sällskap kan jag verkligen vara mig själv. Jag känner mig inte underlägsen någon och jag njuter av varje sekund. Jag tycker om en hel del fina i småland med men för att vara ärlig så är det inte samma sak. Det är inte samma gemenskap. Vissa situationer gör mig besviken, jag känner mig inte som en del av vänskapen i vissa fall. (Wow, jag skriver verkligen det här som jag tänkt ett tag nu). Fan, det här skulle ju bli en kärlekshälsning till alla fina och så går jag och blir blå mitt i allt.
Men så här är det. Jag bor i småland med finaste familjen och där kommer vi att bo. Jag älskar huset och jag älskar våra ängar och utsikten. Men jag älskar inte hultsfred och jag tror inte att jag någonsin kommer att göra det. Men jag vill heller inte bo i en lägenhet i sthlm. Skitpisshelvete. Jag har det jävligt bra men när jag är här och träffar mina älskade vänner så känns det in i hjärtat att vi bor så långt ifrån varandra. Det är väl typ det jag vill ha sagt. Jag saknar er redan, och nu är jag i Västertorp.

Måndag: Köttbullar och stuvade makaroner
Tisdag: Korvstoganoff och ris
Onsdag: Ugnsstekt falukorv, senapssås och potatis
Torsdag: Köttfärssås och spagetti
Fredag: Makaroner och falukorv

När jag fyllde år så hittade en gammal bekant mig genom Hannas blogg. Det är grymt! Jag önskar att jag hade tid att träffa henne i sthlm den här helgen men den är redan fullsmockad med ”to do´s” så det får bli en annan gång. På hennes blogg idag outar hon för allmänheten att hon är spåtant. Hur fräckt som helst! Spana in!

I fredags hängde vi med Ola till Växjö för att spana in Universitetet. Igår när vi kom till dagis frågade personalen ut pappas skola var.

- Spännande.

Hon slänger sig med sådana roliga ord Lo.

Snott av bästa Hanna. Sumerar av det som hittills hänt sen 00-talet började.

Antal stadigvarande pojkvänner: 1
Antal äktenskap: 0
Antal barn satta till världen: 1
Antal bostäder: 8
Antal högskoleexamina: 0
Antal kalas-fyllor: säkert rätt många där i början av 00-talet
Antal färdigskrivna romaner: 0
Antal utslitna par Converse AllStar: 4
Antal halsfluss: 2
Antal klamydiatester: 0
Antal tatueringar: 2
Antal försök att gå i terapi: 1
Antal receptbelagda läkemedel mot depression och ångest: 0
Antal provade p-pillersorter: 3
Antal mobiltelefoner: kanske 6, men vem kommer ihåg sånt?